Att pausa
Detta underbara studentliv som jag, allt som oftast, lovordar då det innebär så mycket fritid och eget planerande har faktiskt sina baksidor. Jo. Tänka sig, det är inte bara lugnt och skönt hela tiden. Vissa perioder vill man bara krypa ihop till en boll under täcket och inte gå upp ur sängen för att det är så mycket att ta tag i. Som nu. Daniel har sin slutspurt på kandidaten (och en hel del annat bös) samtidigt som jag jobbar och pluggar konstant. Som om inte det vore nog vankas dessutom tentatider för min del. Förra veckan hann vi knappt träffas, trots att vi bor under samma tak.
Ni kan ju tro att jag dog lite av lycka när Daniel i lördags skickade meddelandet "vill du gå på dejt med mig? Var klar vid 19.00, jag plockar upp dig!". Jag älskar den där mannen så mycket att hjärtat värker och jag ibland tror att jag ska spricka. En sådär kärleksbubblig, hemlig date night med världens finaste. Kan det bli bättre? Jag tror faktiskt inte det. Det blev en minst sagt välbehövlig paus från allt. Fortfarande smått lyckobakis, vilket jag alltid blir efter att ha spenderat så mycket tid med min bättre halva, känns veckan genast mycket lättare att ta sig an - något som jag är oerhört tacksam för.
15:59:00
Att presentera ett fint samarbete
Pass opp! Nu kör vi ett väldigt fint samarbete med Anders Fors Guldateljé där ni kan få en gåva till ett värde av hela 500 pix om ni uppger fruedholm när ni handlar guldsmycken. Inte illa! Koden gäller oavsett om ni beställer era guldsmycken över nätet, via telefon eller direkt på plats.
Kanske är du sugen på en extra personlig förlovnings- eller vigselring? Varför inte inhandla ett guldsmycke att ge som morgongåva till din andra halva eller göra en årsdag lite speciell? Koden gäller både inne hos http://www.vigselring.nu/ och hos http://www.jewellerybyjenny.se/.
En tur till London
Jag skulle absolut inte påstå att jag är något proffs på London, men eftersom frågor om "tips" poppat upp kan jag ju bara lite snabbt nämna vilka delar jag personligen har uppskattat lite extra. Eller åtminstone vilka delar jag kan tänka mig att ni är intresserade av. Så, nu kör vi.
Musikal - Behöver jag säga mer? Jag skulle utan problem kunna ägna minst en vecka åt att gå på olika musikaler där, det finns så otroligt mycket roligt att se! Å andra sidan är hela musikalvärlden för mig väldigt fascierande. Om man gillar sådant kan jag varmt rekommendera ett musikal-besök. (Ett smart drag är såklart att boka biljetter innan resan.)
Shopping - Jo visst finns det en hel del affärer i den staden! Det är svårt att inte springa på minst en butik med saker som man gillar. Nu är jag verkligen ingen shoppingmänniska (längre) men för er som älskar affärer är det heaven, det finns som sagt något för alla. Sedan ska väl sägas att det är som på många andra ställen i världen - inhemska märken är billigare, men generellt sett är prislapparna ungefär desamma som här hemma. Annars finns det ju alltid speciella affärer som åtminstone jag tycker är roligt att ha besökt: Harrods, Selfridge och att ha gått Oxford Street. Det klassiska. För er som, precis som mig, gillar Barbour kan det varmt rekommenderas att besöka en sådan affär - priserna är väldigt trevliga jämfört med här i Sverige.
Rundvandring - Det för mig alldeles självklara när man kommer till en ny stad - snöra på promenadskorna och börja knata runt! Det finns fantastiskt mycket att se till fots. Om du har tur med vädret erbjuder London väldigt mycket att se. Givetvis tycker jag att man ska svänga förbi de "stora" platserna: Buckingham Palace, Hyde Park, Piccadilly Cirkus (även om just det mest är för att kunna pricka av på listan), Trafalgar Square, Big Ben och Westminster samt de andra klassiskerna. Utöver dem tycker jag att det är himla mysigt att bara strosa runt och titta, liksom ta in hela atmosfären lite. Ja, och självfallet stanna till på en och annan mysig pub (såvida man har åldern inne).
Palace of Westminster - Guidad tur inne i byggnaden var något vi gjorde under en utbytesresa (2011) och jag hade i ärlighetens namn inte speciellt höga förhoppningar inför det momentet. Dra mig baklänges så fel jag hade, det var intressant rakt igenom. Kanske berodde det på en fantastisk guide eller på något annat, men den turen tycker jag absolut man ska göra om möjlighet finns. (Prislappen har jag ingen aning om, men jag tvivlar på att den är speciellt stor.)
Museum - Precis som i många andra städer finns i London en hel del olika museum utspridda i staden. Flera är dessutom helt gratis, så letar man billiga aktiviteter och samtidigt är lite kultur-/historiaintresserad så kan det varmt rekommenderas. Lite allmänbildning har få människor dött av!
The London Dungeon - Ett himla roligt inslag för den som känner sig lite historia-intresserad fast inte är vrålsugen på att knata runt på "vanliga museum". Det är upplagt som en "spökvandring" och längs vägen får man vara med om olika historiska skräckhändelser (Sweeney Todd, Jack the Ripper, The Plague etc.) i form av "små pjäser". Det hela tog ungefär 90 minuter och är något som jag absolut kan rekommendera - väldigt välgjort och genomtänkt. Ett hett tips är att läsa på lite om de olika händelserna på förhand, så är det lättare att följa med i storyn. (Biljetter är en smart idé att boka i förväg och ta med.)
Madame Tussauds - Vaxmuseet, en klassiker. När jag gick dit (2011) hade jag redan besökt Tussauds i New York, och för mig visade det sig vara en sådan grej som jag tycker är vrålkul första gången. Sedan är det inte samma sak. (Kanske inte helt oväntat, men ändå.) Så har man varit på ett vaxmuseum tidigare tycker jag personligen att pengarna kan läggas på roligare saker, men har man inte varit där så gå! Det tycker jag absolut.
City Cruises (Sightseeing, Thames) - Första gången jag var iväg till London (2008) så var vi ett gäng som åkte en guidad tur med båt på Themsen och ska jag vara helt ärlig var det inte det roligaste jag gjort. Nu misstänker jag att några år på åldern gjort sitt till intresset, men om jag skulle välja igen så hade jag föredragit en tur med buss framför en med båt - jag tror det är roligare och ger mer.
Chinatown - Jag har personligen aldrig varit i det Chinatown som finns i London, men jag har hört att det ska vara himla fint där. Speciellt kvällstid om man vill hitta ett bra, mysigt mathak.
Ja det finns naturligvis många, många fler saker att göra i London. Själv har jag t.ex. aldrig orkat lägga tid på att köa till London Eye, men det är såklart något som många skulle skriva med på sin lista. Om ni har fler heta London-tips eller förslag på roliga saker att göra där (vilket ni säkerligen har), så får ni väldigt gärna dela med er av dem i en liten kommentar. Eller varför inte berätta om era bästa shopping-tips, ifall ni varit på någon speciell musikal och vad ni tyckte om den eller andra spännande åsikter? Vad får man inte missa när man är i London?
Det där med sista april
Vi tänkte att en tisdag var en bra dag för middag hemma hos Jenny. Om vi hade koll på att det var valborgsmässoafton? Nja. Om Jenny hade koll? Eh.. Nja. Fast vi kom ju på det sådär lagom käckt samma dag. Inte för att det egentligen är någon stor dag eller att insikten hade en avgörande roll för vår dag. Ändå känns det som om man bör ha lite bättre koll än så. Pinsamt.
Så, vad vi gjorde med kvällen? Jo vi lät vår personliga superkock bjuda på en gudagod middag, pratade hål i varandras öron, skrattade åt att jag är totalt värdelös på det där med drinkar, åt jordgubbar och kurade i soffan med tekopp i högsta hugg. Ja, nämnde jag att vi pratade? Vid tvåtiden hade vi tagit oss till ytterdörren, men det var ju knappast tystare för det. Ni förstår, när vi ses pratar man in i det sista tills dess att dörren stängs. Och lite till.
Sa jag att Jenny kom förbi oss strax efter lunch dagen därpå? Syftet var att få ordning på hennes dator, för sedan skulle vi hinna ägna hela kvällen åt att vara duktiga studenter och plugga hårt (på varsitt håll). En familjepizza och ett antal timmar senare åkte hon hem. Klockan var då en bit efter nio och plugg blev liksom aldrig riktigt aktuellt. Få människor kan vinna över mig i en prat-duell. Jenny kan. Tänk er då oss två som en kombo - det tar aldrig slut! Fast så är det lite det fina. Att just kunna prata om allt och inget i hundra år och lite till.
London - Day 2
Sådan far sådan dotter.. Nä, skulle inte tro det va. Hos oss var en person uppe omänskligt tidigt, ockuperade fönsterplatsen och klunkade blask-kaffe medan den andra personen låg och utnyttjade skönhetssömnen fullt ut. Gissa vem som gjorde vad!? Jeeez, sängarna där borta var ju rena rama prinsessdrömmen - fluffigt, mjukt och megamycket utrymme att snurra runt på. Vem kliver frivilligt upp tidigt då? Ingen! Ja, bortsett från min far. Uppenbarligen. Fast då är ju han som han är också.
Vi passade på att promenera förbi British Museum, som egentligen är alldeles för stort för en dödlig, normalintresserad människa. Jag skojar inte när jag säger att det tog oss en halvtimme att gå igenom ett (det första) av alla rummen. Ett. Fattar ni? Och det rummet handlade om ungefär en person - Ramses II (en gammal egyptisk kung för den som nu råkar vara lite mindre påläst). Eh jo. Det finns ju några fler historiska personer om vi säger så. Slutsats: det fanns många rum att gå igenom och det är ett väldigt, väldigt stort museum. Vi tog oss inte ens igenom en bråkdel gissar jag.
.. Vi passade även på att konstatera att den stackars hieroglyf-skrivande snubbe som råkade "stava fel" (för sådant måste ju ha hänt även den bäste) inte kan ha haft det helt lätt. "Bara tre ord kvar nu på detta 10-årsjobb.. Jäklar, jag slant! Nåja, det är bara att hugga in på nästa sten och börja om då.." Ja okej, det gick kanske att rädda situationen de flesta gångerna, men ändå. Måste ha varit lite smånervöst där på slutet. Lätt skakis på handen.
Det blev visst en hel del pub-häng för vår del - vad är väl en englandsresa utan fish 'n chips på en pub? Hur som helst var det rackarns trevligt. Jag tycker personligen väldigt mycket om att äta på pub, en bra stämning helt enkelt. Vi ringde även några samtal hem till Sverige. (Eller så kan det vara så att bilden och telefon-situatonen är helt och hållet riggade utifrån turistfoto-aspekten. Gissa själv vilket.)
Är det något vi har gjort under denna helgen så är det att gå. Ni anar inte hur långt vi har knatat runt. På lördagen vaknade pappa med träningsvärk (det händer liksom aldrig) och jag med en höft som hade varit mer passande hos en 90-åring. Vi pratar många mils asfaltsvandring; gata upp och gata ner. En riktigt nystart för min stundande träningskarriär, vilket inte är fy skam.
Vi tog oss upp i London Eye..
.. Nä jag skoja bara! Köerna var lika långa som vanligt och vi hade inte en tanke på att slösa bort en hel dag genom att stå där och stampa på stället. Inte en chans. Men det var sol ett tag så det var säkerligen en tjusig syn för de envisa själar som trotsade otåligheten och ändå åkte ett varv i en glasboll.
Efter en vända inne i London Dungeon, vilket var himla roligt och väl värt sin tid (mer tankar om det kommer i senare inlägg), tog vi vägen förbi Big Ben och ungefär där någon gång drog det riktiga ruskvädret in över oss. Hua! Regnet smattrade i marken om min oljerock kom väl till pass. Kyligt, men ändå lite småmysigt kan jag tycka. Lite regn kan man trots allt överleva.
Tunnelbanan som vi använde, Central line, hade plockats ur bruk över helgen slutade gå lördag morgon. Om vi kom ihåg det när vi skulle hem på kvällen? Icke. Så där satt vi och väntade, småfrös och klurade på varför vår vagn aldrig susade in på perrongen. Mycket lustigt. Efter en stunds väntan insåg vi naturligtvis vår stora miss och fick glatt planera om rutten hem. Det löste sig det också, men när vi kom hem och "bara skulle lämna lite saker på rummet innan middagen" slutade det med att vi istället smäckte i oss kexchoklad (som middag) och låg utslagna på varsin säng framför en halvdålig filmrulle.. Så kan man också avsluta en lördag i London.
London - Day 1
Foton kan aldrig ge en riktigt rättvis bild av känslan som verkligheten erbjuder. Det är ett faktum som vi helt enkelt måste acceptera. Däremot kan de vara en himla fin hjälp för att minnas alla saker och för att andra utifrån ska kunna uppleva en liten del av vad man själv varit med om. Så, här får ni följa med på en snabbtur till London och en flashback från vår helg.
Jag måste säga att det hela började väldigt bra då vi på kvällen blev uppflyttade vad beträffade standarden på hotellrummet (Hilton London Metropole Hotel). Utsikt (även om det var aningen mörkt just då) från våning 12 och med varsin queen size-säng - svårt att klaga. Min kära far var nog lite trött för efter middagen slocknade han på två röda. Utan att överdriva kan vi säga att jag inte var sen att följa hans exempel.
Pappa kickade igång fredagen med pulverkaffe (ingen storhit precis) och lite morgonläsning i form av en London-karta. Dagens strapatser planerades i grova drag och jag.. Ja, jag hade fullt sjå med att pallra mig ur sängen innan klockan nio - att hantera tidiga morgnar är inte min främsta talang här i livet. Alla är vi bra på olika saker, som min far brukar säga.
Ut från hotellet kom vi, efter att ha fastnat i en stoppad "snurr-dörr" och därefter blivit räddade av en 5-årig flicka (tur att vi är vuxna och "så bra på att klara oss själva"), och en stunds runtvinglande senare hittade vi in till en frukost på Selfridge. Mätta och belåtna strosade vi sedan vidare längs Oxford Street, småpratade och passade på att suga in allt.
Vi konstaterade att London minsann är en ganska häst-anpassad stad och att synen på djur skiljer sig en del från i vårt kära Sverige. Inte går du på promenad med en flock okopplade hundar mitt i en svensk storstad? Nä. För oss som egentligen är riktiga lantlollor kändes det ganska trevligt ändå. Med många djur överallt. Nåja, tillbaka till ämnet. Vi svängde, som ni ser, även förbi Buckingham Palace och spanade in drottningens lilla lya. Vi hann också se en VIP-transport som flög fram längs Londons gator. Lite som i en ball film. (Jo, det är viktigt att nämna den där transporten.. Kalla mig tönt, men den gjorde ett starkt intryck på mig!)
Solen gjorde oss sällskap både en och två gånger under dagen och vädret var i sanning inte alls så dåligt som vi från början varit inställda på. Jag räknade med regn, regn och nu ska vi se här.. Juste ja, regn. Därav valet att lämna den tunna vårjackan (i tyg) hemma och istället lämna plats för oljerocken. Well, allt kan inte bli som man tänkt sig. Om vi ska vara ärliga kändes detta som ett helt okej avsteg från utgångsplanen.
Avslutade fredagen gjorde vi på Her Majesty's Theatre, där vi satt bänkade framför The Phantom of the Opera. Jag säger då det, vilka människor! De är ju så duktiga att man nästan trillar av stolen. Nästan löjligt imponerande! Fler åsikter om själva musikalen i sig kanske kan komma i ett senare inlägg.
Att få boa in sig i sitt hem
Vi är nu tillbaka med fötterna på svensk mark igen och de största synliga spåren från helgen är påsarna under ögonen (som följd av en sen sänggång igår) samt ett fullt minneskort i kameran; fast fina minnen har vi nog allra mest av. Det blev en väldigt lyckad London-helg och vi är mer än nöjda med resan. Oh ja! Inte ens vädret ställde till det. Nä, vi kan konstatera att vi haft väldigt roligt medan vi gjort London.. Till fots. Mer bilder och en efterfrågad berättelse kommer. Kanske ett och annat tips också. Pass opp!
London
Kapstaden 2012.
Ja då är vi redan här, med en pappa-dotter-weekend i staden med stora klocktorn, pariserhjul och grymma musikaler framför oss. Ivrig som ett barn på julafton minsann! Jag menar..
- Jag får spendera en långhelg med en av jordens roligaste personer.
- Jag ska se en musikal som jag sett fram emot sedan jag var, hmm.. nu ska vi se här.. 15(?) år.
- Jag har världens bästa anledning att inte ens öppna kurslitteraturen på flera dagar.
.. hur skulle en person kunna bli annat än ivrig över det!?
I vanlig ordning har jag ingen aning om vad som borde packas ner i resväskan, vilket självfallet innebär att allt möjligt krimskrams (inklusive två tredjedelar av garderoben) slängs ner i bagaget med argument som "denna kanske jag kan behöva någon gång, om eh.. jag skulle trilla i en å, sedan bli rullad i en lerig sandlåda och någon direkt därefter vill ta en modellsnygg bild på mig!? Ja. Det kan ju hända. Den får också åka med.." - ni hör ju själva hur troligt det är att jag faktiskt skulle behöva alla sakerna. Det enda jag faktiskt får ut av mitt resonerande är en galet tung väska, helt i onödan. Jag tycker ju att jag borde lära mig det någon gång. Men så är jag tjej och då fungerar inte riktigt argumentet "äääsch, två par kallingar, ett par brallor och en tröja så löser det sig".. No. Det bara fungerar inte så.
Nåja. Nu ska jag ta mig an denna utmaning och bagagefight med den största entusiasm jag kan tänkas uppbringa - vi ska ju till London! Jag vill dessutom tro att jag börjat bli lite mer praktisk med åren. Ja att jag tänker steget längre nu, men vi får se. Det kan eventuellt vara önsketänkade från min sida. Om inte annat tar jag till min universallösning för alla problem - jag skriver en lista. Ja så gör jag.
När spenderarbrallorna åker på
Hur gick detta till? Jag trodde att jag för bara någon vecka sedan konstaterade att jag visst hade kläder i garderoben. En hel del dessutom. Och jag hittar aldrig något jag vill ha. Så. Hur? Nu ville jag ha blusar, gick in i en affär, plockade på mig allt jag gillade och insåg allt passade. Det har inte hänt på.. Eh.. Ja minst 1,5 år. Antagligen mer. I normalfallet ser mina shoppingrundor ut ungefär såhär: jag och Daniel går in i en affär, 10 minuter senare ger jag upp och börjar hävda att jag inte hittar ett enda vettigt plagg i hela stan, jag blir lite som en tjurig 3-åring och Daniel får därefter vara den som står för "go-et" under resterande del av rundan. Alternativt tillägg kan vara att han får muta mig med glass. Ni hör ju själva, jag har blivit hopplös när det kommer till shopping. Helt hopplös.
När jag nu kom hem med flera kassar som jag lyckats få ihop själv var gjorde Daniel stora ögon. Bland de första kommentarerna var "du har alltså orkat leta och dessutom lyckats hitta saker själv.. helt ensam?" i lätt frågande ton. Jo, idag hade jag tydligen fått på mig spenderarbrallorna. Se där! Så sommarblusar och underkläder (vilket jag bokstavligt talat aldrig lyckas hitta i vanliga fall) har jag nu proppat in i garderoben. Det där med att vänta med att shoppa tills jag åker till London, som en gång i tiden var en plan, höll visst inte riktigt. Nåja, jag får bara komplettera med lite "roliga saker" från London istället - inte helt dumt det heller.
Att kalajsa för någon som fyller jämnt
Lördagen började bra - lugnt och fint. Inga konstigheter. Vi var, naturligtvis, först på plats inför festen och all tid i världen fanns för att plocka fram kamerorna och knäppa några kort. Alla var på bra humör, musiken fungerade som den skulle, dekorationen fixades iordning och allt verkade falla på sin plats.
.. Sen gick det utför. Grodhopp, försök att immitera dansmoves from a long time ago och en lite för stor andel skratt. Av någong anledning finns bara bilder på mig och Viktoria (aka min svägerska) från den stunden och jag förstår inte varför.. Vi var inte ensamma om att spåra ur - jag lovar.
Födelsedagsbarnet själv var på minst sagt bra humör!
Välkomstdrinkar, mingel och alldeles för många namn för att kunna minnas mer än hälften - sedan var festen igång. Om det blev lyckat? You bet! Väldigt god mat, nästan oförskämt trevligt sällskap och lite dans på det. Det kan liksom inte misslyckas! Svärmor fick himlans fina presenter och på det stora hela gissar jag att födelesdagsbarnet var ganska nöjd hon - mission accomplished. Och det bästa av allt? Att vi alla var lika nöjda som huvudpersonen själv var med kalajset.
Vi tackar så hjärtligt för en väldigt fin fest, dag och helg - detta kan vi göra om fler gånger!
